Varför välja Limousin?

Limousin - Den gyllenbruna eliten

Rasen härstammar från det centralfranska höglandet med staden Limoges som centrum 
i
Limousindistriktet. Kännetecknande för rasen är den gyllenbruna färgen, en lång väl musklad 
rygg samt en köttfull bakdel.

Under 1600-talet användes rasen som dragdjur i kombination med köttproduktion. Utvecklingen 
har sedan gått mot en utpräglad kött typ och rasen har idag en utomordentlig slaktkroppskvalité 
med mycket kött i relation till ben i slaktkroppen. Rasen utmärker sig också med en lägre foder-
förbrukning/kg tillväxt i förhållande till övriga köttraser.

Tillväxt- och storleksmässigt intar Limousin en medelnivå i förhållande till de andra köttraserna.

Limousin är känd för sina lätta kalvningar. Kalvarna är normalt mycket livskraftiga och kommer snabbt 
igång med att dia. Utmärkande är också god klöv- och benkvalité vilket gör rasen mycket hållbar.

Dessa viktiga grundläggande faktorer har gjort rasen populär över hela världen, framför allt i korsningsproduktionen.

  LIMOUSIN ÄR BÄST 

Limousin är den av de stora köttraserna, som är bäst till att producera slaktkalvar, och då är kvalitén av köttet ändå inte medtaget i beräkningen.

Varje år i februari månad offentliggör Landbrugets Rådgivningscenter produktionsresultaten för de olika köttraserna. Alla raser är inte så stora, att alla deras resultat kan offentliggöras. För de stora raserna offentliggörs här några nyckeltal for produktion af tjurkalvar.

Talen är omräknade till en besättning på ca 20 kor med rekrytering, alltså 50 djur med alla.

Tabellen härunder visar, hur många levandefödda kalvar vår besättning på 20 kor får:
Angus.......................................17,8
Limousin..................................17,5
Simmental...............................17,1
Hereford..................................17,0
Charolais.................................16,5
Blonde.....................................15,4

Det är den tidiga fruktsamheten hos kvigorna, de lättfödda kalvarna med den stora livskraft och limousinrasens korta kalvningsintervall, som ger den goda placeringen, även om Angus här är bäst.

Nettotillväxten hos våra tjurkalvar räknas ut på underlag av slaktdata från slakterierna. Nettotillväxten är viktig, för ju större den är, ju fortare får vi våra kalvar stora nog  till slakt. Nettotillväxten är mätt i gram tillväxt per dag:

Blonde....................................742
Charolais................................709
Limousin.................................697
Simmental..............................674
Angus .....................................593
Hereford..................................576

 

 

När man ska räkna ut, hur många kg tjurkalvkött en ras producerar, utgår man från, att hälften av kalvarna är tjurkalvar.

Därefter tar man den halva födelsevikten och gångar nettotillväxten per dag med antalet av dagar. För att undvika avgiften på 1,80 kr per djur vid slakt, utgår vi från, att alla kalvarna slaktas 364 dagar gamla.

Nettotillväxten 364 dagar gamla 
är då mätt i kg:
Blonde............................295
Charolais........................283
Limousin.........................275
Simmental......................268
Angus.............................234
Hereford.........................230

Vår besättning på 20 kor producerar därför ett visst antal kalvar med ovannämnda vikt. Det ger följande 
antal kg tjurkalvkött
:

Limousin........................2 397
Charolais.......................2 333
Blonde...........................2 293
Simmental.....................2 265
Angus............................2 084
Hereford........................1 953

Limousinernas många levandefödda kalvar multiplicerat med den stora nettotillväxten flyttar plötsligt Limousin upp på förstaplatsen, när det rör sig om att producera flest kg kött per djur.

Slaktpriset beror inte enbart på vikten  utan också på klassificeringen. Här under är rasernas genomsnittliga
klassificering för tjurkalvar:

Limousin............................12,6
Blonde................................12,3
Charolais...........................11,2
Simmental.......................... 8,7
Angus................................. 7,9
Hereford............................. 6,8

Med utgångspunkt från noteringen precis före påsken 2002 blir intäkten för det producerade tjurkalvköttet mätt i kronor:

Limousin........................46 335
Charolais.......................44 120
Blonde...........................43 570
Simmental.....................40 365
Angus............................35 843
Hereford........................32 436

Limousin uppnår alltså ett mervärde i förhållande till de andra raserna på följande belopp mätt i kronor:

Charolais....................... 2 215
Blonde............................ 2 765
Simmental..................... 5 970
Angus............................10 493 
Hereford....................... 13 899

Kombinationen av Limousins många levandefödda kalvar, den goda nettotillväxten och den eminenta klassificering ger alltså rasen förstapositionen vid produktion av ungtjurskött.

Om kalvarna var levererade genom Limousine Unik kommer mervärdet i förhållande till den näst bästa rasen överstiga 10.000 kr.

Thorkild Ellegård.

Källa:
Danish Crown notering og
Rapport nr. 97.

Kronor = danska kronor 

Översättning
Carina Hansson


 


NÖTSLAKTKROPPAR, rapport 89, SLU

Korsningar där fadern varit:

Utbyte i % Limousin Simmental Hereford Charolais SRB el SLB
Kött    71,97    69,25    68,14    69,96    68,34
Talg    10,53    12,42    13,43    12,05    12,00
Ben    15,28    16,11    15,70    15,63    16,96
Kött/benkvot      4,75      4,32      4,37      4,50      4,06

Limousin och Scan Gourmet som gjorda för varandra

Andel av korsningar med mjölkras som klarar kraven för Scan Gourmet

Faderras      
Limousin Hereford Charolais Simmmental
48% 17% 23% 25%

Siffror hämtade ur verkligheten, resultat från Slaktdatanöt, Skanek


LIMOUSINUPPFÖDARE HAR LÄGRE FODERKOSTNAD

Tjurar Mjölkras Simmental Hereford Limousin
Daglig:        
Foderblandn 10,7 kg 11,6 kg 10,5 kg 7,5 kg
Foderförbrukn 7,8 f.e 8,5 f.e 7,7 f.e 5,5 f.e
Tillväxt 1212 g 1392 g 1266 g 1096 g
F.e/kg tillväxt 6,4 f.e 6,1 f.e 6,1 f.e 5,0 f.e

Resultat från danska försök under åren -91, -93 och -95 av djurens foderupptagande 
och tillväxt från 7 mån till 13 mån.



Limousin har lägst foderkostnad. 

Färska siffror från Norska individprövningens slutvägning, där även antal foderenheter som krävs för 1 kg tillväxt mäts. 
4 raser får plats på Staur som prövningsstationen heter i Norge, det innebär att någon ras står över 1 år. 1999-2000 har 
Limousin, Charolais, Hereford och Simmental testats. 

FEm/kg tillv
Limousin 4,79
Hereford 5,74
Charolais  6,14
Simmental 7,08

LIMOUSINKÖTT

Slakt via Svenska Limousinföreningens förmedling direkt till butik ger 3 kr mer per kg kött i avräkning.


EXTENSIV UPPFÖDNING AV LIMOUSINTJURAR

På Rättaregården i Tidan avvänjs tjurkalvarna under oktober, utfodringen består därefter av ensilage, 
kross (40% vete o 60% havre) samt mineraler. Allt i fri tillgång. Samtliga slaktades 000713, på Farmek.

Född Klass Fett Vikt
990222 E 3 379,3
990223 E 2+ 403
990224 E 2+ 389,8
990301 E+ 3- 382,4
990306 E 2+ 380
990307 E- 2+ 326,3
990311 E 2+ 335,6
990313 E 2+ 415,5
990330 E 2+ 328,5
990407 E- 2 329,3
990408 U 2+ 319,7
990408 E- 3- 327,7
990413 E- 2+ 379,7
990415 U 2 343,2
990420 E 2+ 326,5

Limousin har i Danmark blivit bästa köttdjursras till korsningsproduktion.

Landskontoret för Kreatur offentliggör varje år slaktresultaten av ungtjurar med mjölkras x köttras 
slaktade året innan, för raser som fått minst 100 ungtjurar slaktade.
För 1999 blev resultaten så här:

Ras Antal Form klass Fett Färg Nettotillv.g/dag
Simmental 282 7,8 2,6 3 656
Limousine 281 8,8 2,5 2,9 639
Belgisk Blåhvidt Kvæg 198 8,5 2,4 2,9 614
Archibald 187 8,6 2,5 2,9 605

Av tabellen framkommer, att Limousin använd till korsning på mjölkraser är bättre både i formklass 
och i daglig tillväxt än både Belgisk Blå och Archibald. Simmental är också bättre i nettotillväxt på. 
korsningar, men om det gäller renrasiga djur har Limousin också bättre tillväxt än Simmental. 
Archibald är en fransk korsningstjur, som är speciellt framkorsad till terminaltjur, efter vilken alla 
avkommer slaktas. På samma vis används Belgisk Blå idag.

Resultaten från 1995, alltså för 4 år sedan var följande:

Ras Antal Form klass Fett Färg Nettotillv.g/dag
Simmental 363 7,7     594
Limousine 363 8,1     587
Belgisk Blåhvidt kvæg 321 8,9     602

Jämför man de två tabellerna, så framkommer, att Limousin på mjölkrasdjur har haft en framgång i 
klassificeringen på 0,7 och i nettotillväxt med 52 gram/dag. Det är ett fantastiskt framsteg i avelsarbetet 
bakom semintjurarna, som ligger till grund. Dansk Limousine förening tar varje år ut ca 5 av de bästa 
prövningstjurarna till semin. Dessa används både i korsningsaveln och till renrasiga djur. Användningen 
till renrasiga djur ökar avelsframgången, så att ännu bättre resultat uppnås så väl på indivdprövningsstationen 
som i korsningsaveln. Kontentan är, att ska mjölkraser korsas med köttdjur, så är Limousin bäst både vad 
gäller klassificeringen och nettotillväxten. Ytterligare fördel är att Limousin korsningskvigan kan ingå i den 
fortsatta aveln som kommande modersdjur, och genom att använda Limousin sperma uppnår man också 
mycket lättare kalvningar än vid användande av både Belgisk Blå och Archibald.

Thorkild Ellegård

Översättning,
Carina Hansson